ARTIKLAR
» Artikelindex
|
Djurskyddsbestämmelser för får och getter
Källa: Djurskyddsmyndigheten, maj 2006
Bestämmelserna finns även att beställa direkt från Djurskyddsmyndigheten (www.djurskyddsmyndigheten.se)
Får och getter
Får och getter ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. De ska hållas och skötas i en god miljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
Skötsel
Ett sjukt eller skadat djur ska snarast ges nödvändig vård, om inte sjukdomen eller skadan är så svår att djuret måste avlivas omedelbart.
- Får och getter ska hållas tillfredsställande rena.
- Föremål och ämnen som kan skada djuren ska förvaras oåtkomliga för dem.
- Får och getters beteende får inte styras med utrustning eller anordningar som ger djuren en elektrisk stöt. Undantagna är elstängsel och elavvisare på fodervagnar. Elektriska pådrivare får endast användas av veterinär.
- Djurens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.
- Getter av ullras och får ska klippas minst en gång per år
Tillsyn
Djuren ska hållas så att tillsyn kan ske utan svårigheter och på ett betryggande sätt. Tillsynen ska normalt göras minst en gång per dag. Nyfödda, sjuka eller skadade djur och djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga tackor och getter, särskilt vid tiden kring förlossningen.
Foder och vatten
Får och getter ska dagligen ges foder av lämplig struktur. Fodret ska vara tjänligt och fodergivan ska garantera en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel.
Automatiska system, såsom utfodrings- och vattningssystem, ska kontrolleras dagligen.
En datorstyrd foderstation för får får inte användas av fler får än att alla hinner äta sin dygnstilldelning inom 12 timmar.
Får och getter ska få vatten minst två gånger per dygn. Vattnet ska vara tjänligt för djuren.
Djuren bör ha fri tillgång till vatten.
Hormoner
Det är förbjudet att tillföra får och getter hormoner eller andra ämnen i annat syfte än att förebygga, påvisa, bota eller lindra sjukdom eller sjukdomssymtom.
Renhållning i stallet
Stall och andra förvaringsutrymmen för får och getter ska hållas rena. Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen, om inte systemet för djurhållningen är uppbyggt för andra rutiner som också ger god hygien, t.ex. djupströbädd.
Vid kontinuerlig djurhållning ska stallet eller stallavdelningen rengöras noggrant minst en gång per år. Vid omgångsuppfödning ska stallet eller stallavdelningen rengöras noggrant före varje insättning av en ny omgång djur.
Strömedel
Ströbäddar och ströade liggplatser ska hållas torra. Strömedel ska vara av lämplig typ och ha god hygienisk kvalitet.
Rörelsefrihet
Får ska hållas i lösdrift.
Getter bör hållas i lösdrift samt vara avhornade eller försedda med skydd på hornspetsarna för att förhindra stångningsskador.
Getter får inte hållas bundna på ett plågsamt sätt eller så att de inte kan få behövlig rörelsefrihet, vila eller tillräckligt skydd mot väder och vind.
När ett får eller en get hålls på bete får djurets rörelsefrihet inte begränsas genom att en tyngd eller annat hindrande föremål fästs vid djuret.
Rörelsefriheten får inte heller begränsas genom att olika delar av djurets kropp binds samman eller genom att djuret binds samman med ett annat djur.
Betesmarker, rastgårdar och transport
Betesmarker och rastgårdar
Betesmarker, rastgårdar och drivningsvägar ska vara fria från föremål med uppenbar risk att skada djuren. Stängsel ska vara väl uppsatt och underhållet samt utformat på ett sätt att djur som hålls inom stängslet inte skadas. Stängseltrådar och stängselnät ska var väl sträckt. Stängsel som innehåller taggtråd får inte vara elektrifierade. Det är dock tillåtet att kombinera taggtråd med elektrifierad slät elstängseltråd, om eltråden monteras på ett sådant sätt att en horisontell distans påminst 150 mm uppnås mellan taggtråden och den elektrifierade tråden. Taggtråden ska då jordas på återkommande avstånd och elstängseltråden monteras på den sida djuren hålls. Marken ska, i anlagda rastgårdar och på av djur hårt belastade ytor utomhus, vara hårdgjord, dränerad eller naturligt ha motsvarande funktion.
Utevistelse
Får och getter ska sommartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute.
Får bör ges tillfälle att vistas utomhus även under den kalla årstiden.
Utegångsdjur
Djur som går ute eller har möjlighet att gå ut på betesmark eller i rasthage halva dygnet eller mer under den kalla årstiden då betestillväxt inte sker, definieras som utgångsdjur.
Endast får och getter som är lämpade för utevistelse under den kalla årstiden får användas som utegångsdjur under förutsättning att de yttre förhållandena, som terräng och markbeskaffenhet, är lämpliga för djuren.
Utegångsdjur ska ha tillgång till ligghall eller annan byggnad, som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats.
Drivning
Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. Djuren ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna förflytta sig och ska tydligt kunna uppfatta drivvägen. De får inte agas eller drivas på med redskap som lätt kan såra eller på annat sätt skada dem.
Drivning av får och getter bör inte ske genom koppling till fordon.
Stallar bör utformas så att flyttning, transport och utlastning av djuren underlättas. Drivgångar bör ha släta ytor utan skarpa hörn. Om det är positivt med speciella utlastningsrum eller -boxar bör sådana finnas.
Lastrampers lutning bör vara så liten som möjligt.
Transport
Regler för transport av får och getter finns i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:10) om transport av levande djur, L 5. Information om transportregler finns på Djurskyddsmyndighetens hemsida.
Närmiljö
Utrymme
Stallar och andra förvaringsutrymmen för får och getter ska ge tillräckligt utrymme och skydd. De ska vara så rymliga att samtliga djur i utrymmet kan ligga samtidigt och röra sig obehindrat. Utrymmena ska utformas så att djuren kan bete sig naturligt.
Sjukbox
Får och getter som behöver särskild vård ska kunna tas omhand i ett närbeläget utrymme med ett klimat som djuren är vana vid. För får och getter som hålls i icke värmeisolerade stallar och för utegångsdjur ska dock minst en tredjedel av behandlingsplatserna inrymmas i utrymme som kan värmas upp. Djur som behöver särskild vård ska inhysas i boxar där de kan vända sig, om inte veterinär föreskriver annat, och ska vid behov kunna hysas individuellt.
Brand
Vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad av stallar ska dessa utformas så att det finns godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand.
Allmänna råd: Lantbrukets Brandskyddskommittés rekommendationer bör följas vid nybyggnad och större om- och tillbyggnad av stall.
Inredning
Inredning och övrig utrustning ska vara utformad så att den inte skadar djuren eller medför risk för deras hälsa. Den får inte heller hindra djuren att bete sig naturligt, otillbörligt inskränka deras rörelsefrihet eller annars verka störande på dem.
I får- och getstall ska ett avskilt utrymme kunna ordnas för lamning respektive killning. Om utrymmet har spaltgolv, ska golvet vid lamningen respektive killningen vara försett med en ströbädd.
Utfodring
Utfodrings- och vattningssystem ska vara utformade, dimensionerade och placerade så att djuren kan äta och dricka lugnt och naturligt.
Golv
Golv och liggytor ska ha en jämn och halkfri yta. Golv av alla slag, inklusive utgödslingssystem i öppna skrapgångar, ska vara utformade och skötta så att de inte tillfogar djuren skador eller inverkar menligt på deras beteende och hälsa.
Stallklimat
I ett stall för får eller getter ska klimatet vara anpassat till djuren och till djurhållningsformen. I ett värmeisolerat stall får den relativa luftfuktigheten under vintern inte överstiga 80 % såvida inte stalltemperaturen understiger 10 °C. I sådana fall får den numeriska summan av stalltemperaturen och relativa fuktigheten inte överstiga 90. (Exempel: Om stalltemperaturen är 5 °C får fuktigheten inte överstiga 85 %, 5 + 85 = 90).
I ett oisolerat stall får den relativa fuktigheten inte överstiga uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 procentenheter.
Får och getter får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden:
Ammoniak 10 ppm
Koldioxid 3 000 ppm
Svavelväte 0,5 ppm
Organiskt damm 10 mg/m3
Utgödslingssystem ska vara utformade så att djur i en stallavdelning inte kommer i direktkontakt med gödsel från annan avdelning. Luft får inte strömma mellan olika stallavdelningar via genomföringar i t.ex. ventilations-, utgödslings- och urindräneringssystem. Öppningar mellan stallavdelningar ska kunna stängas och vara stängda när de inte används.
I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.
Stallar med mekanisk ventilation bör vara utrustade med larmanordning om ett ventilationsbortfall bedöms kunna medföra lidande för djuren.
Elavbrott
De ska finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid elavbrott.
Fönster och belysning
Stallar för får och getter ska ha fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus. Stallar, utom ligghallar för utegångsdjur, ska vara försedda med artificiell belysning, som inte förorsakar djuren obehag och som gör det möjligt att se till djuren utan svårigheter. Fönster, belysningsanordningar och elektriska ledningar som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att skaderisk inte föreligger.
Buller
Buller ska hållas på en låg nivå.
Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar fårens eller getternas hälsa menligt. I stall får djuren endast tillfälligtvis bli utsatta för mekaniskt buller överstigande 65 dBA.
Måttbestämmelser
De mått som anges här är minsta mått och centrummått för normal inredning, om inte annat anges. I ett befintligt stall kan mindre avvikelser från måttbestämmelserna accepteras, om det är djurskyddsmässigt acceptabelt för det enskilda djuret. Detsamma gäller vid ombyggnad, under förutsättning att planlösningen i stallet är god. Observera att optimala mått många gånger är större än föreskrivna minimimått. För djurkategorier som inte är upptagna i måttbestämmelserna nedan gäller att utrymmena ska vara så rymliga att djuren ska kunna röra sig obehindrat och bete sig naturligt. Inredning får inte otillbörligt inskränka på djurens rörelsefrihet eller verka störande på dem.
Getter Golvutrymme per djur exkl. foderhäck
| Högsta vikt, kg | Spaltgolv, m2 | Ströbädd, m2 | Killing | 15 | 0,25 | 0,25 | Ungdjur | > 15 | 0,50 | 0,50 |
Vuxet djur | | 1,00 | 1,20 |
Allmänna råd:
En killingbox bör vara minst 1,0 x 1,2 m
Båspallens längd bör vara minst 1,0 m.
Båspallens högsta höjd över golvet bör vara 0,55m
Kommentar: KRAVs regelverk kan lämpligen tjäna som vägledning när det gäller utrymme i rastgård
Utrymme vid foderhäck
Lösdrift: 0,35 m/djur
Bundna djur: 0,45 m/djur
Gödseldränerande golv
Stavbredd: 80mm
Största spalt: 25 mm.
Vattenförsörjning
1 vattenkopp per 15 getter.
Avel och operativa ingrepp
Avel
Individer som visat sig nedärva anlag för dödfödda lamm eller killingar, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkommorna eller negativt påverkar lammens eller killingarnas naturliga beteende eller som med stor sannolikhet nedärver sådana anlag, defekter eller egenskaper, får inte användas för avel.
Operativa ingrepp
Operativa ingrepp på får och getter får endast göras om det är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl. En veterinär ska anlitas för operativa ingrepp på djuren och även för annan behandling som orsakar lidande som inte är obetydligt. Undantag från detta kan göras om behandlingen är så brådskande att en veterinär inte hinner anlitas.
Det är dock tillåtet att kastrera lamm samt avhorna getter även om det inte finns veterinärmedicinska skäl.
Avhorning av getter ska ske under bedövning och utföras av en veterinär eller av någon annan som veterinären finner lämplig.
Öronmärkning
Får och getter ska öronmärkas i enlighet med föreskrifter från Statens jordbruksverk, se Jordbruksverkets hemsida, www.sjv.se Eftersom alla får och getter födda efter den 9 juli 2005 omfattas av märkningskravet är det enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter inte längre tillåtet att randklippa d.v.s. klippa eller skära hack i öronen på får och getter för att individmärka dem.
Ansvar - påföljd
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot djurskyddslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller inte följer de förelägganden eller förbud som meddelats av tillsynsmyndighet, kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.
|