Allmogegetter - göingeget, jämtget, lappget

FÖRENINGEN

» Medlemstidningen
» Plan- och riktlinjer
» Stadgar
» Avelsplan

Plan för avel med allmogegetter

Denna avelsplan är godkänd av Jordbruksverket år 2007 och finns även som pdf-fil på Jordbruksverkets hemsida.
Vill du spara avelsplanen på din egen dator, högerklicka på länken och välj "Spara som". (Ladda ner avelsplan från www.sjv.se, pdf-fil).

Plan för avel med allmogegetter

Raserna jämtget, göingeget och lappget

Till allmogegetterna räknas tre populationer; jämtget, göingeget och lappget.
Restaureringen av jämtgetpopulationen, en fäbodsget från Jämtland och Härjedalen startade i början av 1990-talet. Även göingegeten tillvaratogs vid denna tidpunkt i norra Skåne. År 2001 tillvaratogs de första lappgetterna från Fatmomakke. Gemensamt för de tre raserna är att de är gamla svenska raser som är mindre förädlade än dagens högmjölkande getter av svensk lantras. Det är främst skillnader i anpassningen som skiljer de tre populationerna åt i bevarandearbetet. De tre raserna hotas av utdöende på grund av fåtalighet.

Föreningen Allmogegeten

Föreningen Allmogegeten bildades år 1993 för att rädda jämtgeten och göingegeten från utrotning. År 2001 köpte föreningen lappgetter, de sista djuren från en besättning i Fatmomakke.
I november 2007 hade föreningen 160 medlemmar. Föreningen bedriver genbanksverksamhet innebärande bl.a. registrering av enskilda djurs identitet och härstamning. Antalet besättningar anslutna till föreningens genbanksverksamhet uppgick i slutet av 2007 till 97 stycken.

Identifiering och registrering av djur

Registrering av djur vars identitet och härstamning skall ske enligt de regler som finns i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:14) om märkning och registrering av får och getter och enligt Föreningen Allmogegetens regler för registrering inom föreningens genbankssystem. Med härstamning avses identitetsuppgifter om djurets mor, far, samt mor- och farföräldrar. Även icke genbanksanslutna djur kan finnas registrerade hos föreningen. Dessa registreras i ett särskilt register.

Rasernas kännetecken

Göingegeten

Ursprung: Skåne, Blekinge
Tillvaratagande: Tyringe 1978 av Sigbritt Holmberg. På 1990-talet tillkom ytterligare ett djur från Olofström.
Kännetecken: Vikten på vuxna djur varierar mycket, mellan 30-60 kg för getterna och 40-100 kg för bockarna. Färgen är vanligen grå och vit, men alla färger från vitt, grått, brunt och svart förekommer, ofta i kombination med vita fläckar. Båda könen har horn, inga kulliga djur har förekommit. Bockarnas horn är stora och kraftiga, ofta ca 70 cm långa.
Antal: 31/12 2006 fanns det 149 göingegetter, 55 bockar och 89 getter. N_e 136 djur

Jämtgeten

Ursprung: Jämtland/Härjedalen
Tillvaratagande: Aspås 1991 av Skansen Erland Wadsten. Oviken 1951 av Skånes Djurpark.
Kännetecken: Vuxna getter väger mellan 25-40 kg, bockarna kan väga upp mot 100 kg. Färgen är vanligen vit och då oftast med mörka tecken i brunt, svart eller grått. Behorning är vanligast, men kullighet förekommer hos båda könen. Vuxna bockar kan ha meterlånga horn.
Antal: 31/12 2006 fanns det 264 jämtgetter, 53 bockar och 211 getter. N_e 169 djur

Lappgeten

Ursprung: Norrland
Tillvaratagande: Fatmomakke 2001, Vilhelmina 2004.
Kännetecken: Vikt hos vuxna getter ligger mellan 22-50 kg hos bockarna 35-70 kg. Lappgeten är alltid behornad. Djuren är vanligen vita men svartbrokiga, grå och brunbrokiga djur förekommer. Lappgetterna har ett bredare huvud än övriga allmogegetter.
Antal: 31/12 2006 fanns det 37 lappgetter, 12 bockar och 25 getter. N_e 32 djur

Effektiv population eller N_e beräknas endast på könskvoten. Detta värde är ett optimalvärde om alla djur inom populationen parar sig slumpmässigt. Eftersom så inte är fallet är den verkliga effektiva populationen mindre.
För att på sikt hålla genförlusten på en rimlig nivå strävar föreningen efter att alla de tre raserna skall ha en effektiv populationsstorlek på minst 500 djur, ett första steg i denna process är att igen av raserna skall understiga en Ne på 50 djur. Denna nivå är satt för att inavelsstegringen skall ligga på en nivå under 1 %.

Avelsmål

De tre raserna skall bevaras oförädlade inom genbanken. En betryggande populationsstorlek med härdiga och friska djur samt stor genetisk variation skall säkerställas bl.a. genom föreningens genbanksverksamhet.

Avelsarbetets genomförande

Allmogegetterna skall administreras av Föreningen Allmogegeten. Föreningen skall regelbundet göra stickprovskontroller rörande identitet och rastillhörighet
Enskilda djur skall vara identifierbara
En sluten stambok skall finnas för varje ras. För att kunna ansluta ett djur till stamboken måste det vara en avkomma efter föräldrar som finns med i stamboken
Genbankskontrakt upprättas med samtliga ägare till allmogegetter i genbanken
Genbanksintyg utfärdas på samtliga djur i genbanken
Samtliga genbanker skall årligen vid årsrapporten lämna uppgifter bl.a. antal djur i avel, födda killningar, sjukdomar, missbildningar.
Endast renrasiga djur får användas i aveln i genbankerna
Djur med ärftliga defekter skall inte användas i aveln
Urval för speciella avelsmål bör undvikas
Populationsstorleken för varje ras skall övervakas centralt genom fortlöpande rapporteringssystem av genbanksansvarig
Arbeta för att inga linjer skall försvinna eller dominera i någon av det tre genbankerna
Arbeta för största möjliga effektiva population genom att använda maximalt antal han- och hondjur i avel.
Om möjligt skall sperma årligen samlas, frysas och lagras i genresursbevarande syfte
Djurägarna skall uppmärksammas på smittsamma sjukdomar samt befintliga bekämpningsprogram.

Denna avelsplan skall vara föremål för regelbunden omprövning och ha en giltighetstid på fem år från beslutsdagen.