Ny på getter? Vi i Föreningen Allmogegeten får många frågor från getnybörjare. Här är en sammanställning av de vanligaste frågorna och svaren:
Vad heter gethonan och hanen och så?
Mammageten kallas för get, pappan för bock och ungarna för killingar. Getförlossningen kallas killning. Ska en prata om djurslaget som helhet säger en getter.
Hur stora är de och hur gamla blir de?
Våra allmogegetter är i ett svenskt sammanhang medelstora, en fullvuxen get väger mellan 40 och 60 kg och en bock mellan 50 och 100 kg. Göingegeten är störst och har den kraftigaste kroppen, jämtgeten är ungefär lika stor men med något smäckrare kroppsbyggnad, medan lappgeten är något mindre. De blir mellan 10 och 15 år gamla.
Måste jag anmäla att jag ska skaffa getter eller söka tillstånd någonstans?
Ja, oavsett var du bor ska du anmäla till Jordbruksverket att du är/ska bli getägare, och då får du ett produktionsplatsnummer, ofta kallat SE-nummer eftersom det börjar med de bokstäverna. SE-numret är unikt för den plats där du bor.
Dessutom kräver Jordbruksverket att du har en journal där du för in händelser relaterade till dina djur, t ex köp och försäljningar, födslar och dödsfall. Journalen kan du beställa från Jordbruksverket.
Bor du i tättbebyggt område kan det krävas tillstånd för att få ha getter, prata med miljökontoret eller motsvarande på din kommun. Om du bor på landsbygden krävs inget särskilt tillstånd.
Vad äter getter?
De är först och främst buskätare, men tycker även om örter och gräs. På vintern vill de äta hö, ungefär 2 kg per vuxen get och dag, men torkat sly som du skördat under sommaren eller färskt gran- och tallris är också uppskattat.
De behöver också en saltsten, samt mineraltillskott i form av mineralbalja eller pulvermineraler. Om du inte hittar en sort för getter, köp mineraler till nötkreatur. Fårmineraler är ingen god idé, eftersom de innehåller för lite koppar för att täcka getters behov.
Vatten vill de förstås ha, av samma kvalitet som ditt eget dricksvatten. De ska kunna dricka sig otörstiga minst 2 gånger per dag.
Ska getterna ha en beteshage?
Ja, lagen kräver, beroende på var i landet du bor, att dina getter minst ska få gå på bete en sammanhängande period av 2-4 månader under sommaren. De flesta låter getterna vara ute så länge det finns något att äta i hagarna. För ja, det är en fördel att ha flera hagar att kunna växla mellan, vilket ökar trivseln och minskar risken för inälvsparasiter.
Vad ska de ha för stängsel?
Det vanligaste är att använda någon form av nät (t ex fårnät eller viltstängsel) eller elstängsel. Det går också bra att kombinera nät och en eller ett par eltrådar. Skaffa rejäla trästolpar; naturligt rötbeständiga av ek eller en, eller tryckimpregnerade. Köp kraftigt nät och/eller eltråd av god kvalitet. Eltråden ska fästas vid stolparna med isolatorer, som du lätt skruvar dit med hjälp av ett specialbits till skruvdragare. Elstängselaggregatet ska ha hög laddenergi (inte ett aggregat till hästar, m a o) och du ska slå ner ett antal jordspett kopplade till aggregatet, gärna i fuktig mark, för att stängslet ska fungera optimalt.
Hur ska getstallet se ut?
Om du inte vill bygga nytt har du kanske en bod eller t o m lagård som går att använda till getter. De har inte så stora krav, 4 väggar och ett tak funkar fint, ett slätt golv underlättar mockningen och elektrisk belysning och nära tillgång till vatten finns också på önskelistan. Du behöver inte isolera gethuset, det är bättre med kyligt och frisk luft än varmt och instängt.
Reglerna kräver minst 1,25 kvadratmeter golvyta per vuxen get/bock, men det är alldeles för lite för att de ska trivas, det dubbla är en bra början.
Grovfoder (alltså hö eller ensilage/hösilage) serverar du i en spjälkrubba eller liknande, där kräver lagen att varje vuxet djur ska ha minst 35 cm ätutrymme på bredden.
Bygg allting stadigt, antingen med inköpta metallgrindar eller egenkonstruerade i trä. En ligghylla och andra nivåskillnader är uppskattat!
Hur gör jag på vintern?
Getter som har fått vara ute och vänja sig har inga problem med kyla, däremot tycker de inte om blöta och slask, så om du ska ha dem ute eller inte beror på hur vintrarna är där du bor. Ska getterna vara ute på vintern kräver lagen att de har ett vindskydd, som ska ha samma mått per djur som getstallet, och bestå av tak och minst 3 väggar. Det går också att använda getstallet istället för vindskydd, om det är i anslutning till vinterhagen.
Utegående getter behöver lite mera grovfoder för att hålla värmen, och de vill helst ha sitt vatten ljummet, servera minst 2 gånger per dygn. Om getterna ska föda på vintern, måste de få göra det inne i getstallet!
Hur många getter ska jag ha?
Eftersom getter är flockdjur måste de vara minst 2, men gärna 3. Köp helst getter från samma ställe om du har möjlighet, och det är en fördel att ha minst en vuxen get som kan hålla ordning på ungdomarna.
Måste jag ha en bock?
Från föreningens sida rekommenderar vi starkt att du låter betäcka dina getter för att öka antalet djur i genbanken. Kan du inte ha egen bock på helårsbasis kan du kanske kastrera (eller slakta) en inköpt bock efter förrättat värv.
P g a risken för tjuvbetäckningar låter många sina getter och bockar gå i könsseparerade grupper under icke-betäckningssäsong. Då lär inte bocken tycka om att vara ensam, och uppskattar en/flera andra bockar eller kastrater som sällskap.
Hur funkar det här med betäckning och killingar?
Get- och bockkillingar kan bli könsmogna så tidigt som vid 3 månaders ålder, och bör därför separeras vid den tiden. Getkillingar ska definitivt inte betäckas före 7 månaders ålder, men det är ingen brådska med den saken, det är vanligt att vänta med första betäckningen tills den unga geten är c:a 19 månader gammal.
Allmogegetter har vanligen årstidsbunden brunst på hösten (det är dock ingen garanti, det kan ibland hända att getter brunstar på annan årstid). Brunsten, som är getens fruktsamma period, återkommer med c:a 21 dagars intervall och varar då 1-2 dygn. Bocken brukar kunna sköta brunstpassningen, och efter en lyckad betäckning går geten dräktig 5 månader +- en vecka innan hon föder en eller två killingar.
Under de 2 sista månaderna av dräktigheten kan geten behöva mer foder för att försörja det växande killingfostret med näring, och ge henne gärna tillskott av E-vitamin+selen. Allmogegetter får oftast en eller två killingar, trillingar är mycket ovanligt. För det mesta sköter geten killningen själv och klarar det utmärkt, men ha ändå uppsikt över dina getter när de ska föda, om det skulle behövas kan ett snabbt ingripande rädda liv!
Vad gör jag om mina getter blir sjuka?
Getter räknas som lantbruksdjur, och ska därför vårdas av en veterinär som är specialiserad på sådana. Det är bra att du redan innan eventuella sjukdomsfall ser till att skaffa kontaktuppgifter och telefontider till en eller ett par veterinärer i din närhet. Hör gärna med andra getägare om de kan rekommendera någon!
Vad har jag för nytta av getter egentligen?
Historiskt sett har getter fått vara till nytta och glädje på alla möjliga vis i det självhushållande jordbrukssamhället. Så även idag! Du kan dricka deras mjölk eller göra ost på den, klippa raggen av dina bockar och sticka egna raggsockar, träna dem till dragdjur, äta köttet efter slaktade djur, bereda skinnen och använda horn och ben till slöjd, getternas betande håller landskapet runt dig öppet, du får värdefull gödsel. Och trevligt och intressant sällskap, icke att förglömma.
/Christina Liljerås, göingegetägare och styrelseledamot i Föreningen Allmogegeten