{"id":252,"date":"2025-05-30T15:24:27","date_gmt":"2025-05-30T13:24:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/?page_id=252"},"modified":"2026-01-29T18:05:36","modified_gmt":"2026-01-29T17:05:36","slug":"lappget","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/getraserna\/lappget\/","title":{"rendered":"Lappget"},"content":{"rendered":"\n

Lappgeten \u00e4r v\u00e5r nordligaste ras av allmogegetter. Den h\u00e4rstammar fr\u00e5n Norrland och \u00e4r anpassad till renbetesmark.

Ursprung<\/strong>: Renbetesmark i Norrland.

Tillvaratagande<\/strong>: Fatmomakke 2001 och L\u00f6v\u00e5sen 2004, b\u00e5da orterna i Vilhelmina kommun, V\u00e4sterbottens l\u00e4n.

K\u00e4nnetecken<\/strong>: Vikt och mankh\u00f6jd varierar.

Vikt: get ca 30-50 kg, bock ca 40-80 kg.
Mankh\u00f6jd: get ca 50-60 cm, bock ca 60-70 cm.

Hittills dokumenterade grundf\u00e4rger \u00e4r vit, gr\u00e5, svart och viltf\u00e4rg. Enf\u00e4rgade djur f\u00f6rekommer, men olika grad av vitfl\u00e4ckighet \u00e4r vanligast. Viltteckning med markeringar p\u00e5 bl a ben, rygg och vid \u00f6gonen f\u00f6rekommer hos enstaka djur. Samtliga djur \u00e4r behornade. \u201dKlockor\u201d f\u00f6rekommer hos enstaka djur.

Antal<\/strong>: Den 31 december 2023 fanns det 309 djur (40 bockar och 269 getter) i 77 bes\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n

Avelsprogram f\u00f6r lappgeten finner ni h\u00e4r<\/a><\/p>\n\n\n\n

En kort historik<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Namnet Lappgetter kommer av att de h\u00e4rstammar fr\u00e5n de getter som samerna h\u00f6ll fr\u00e5n slutet av 1800-talet till 1950-talet. Det fanns ingen s\u00e4rskild ras av lappgetter p\u00e5 den tiden utan samerna bytte och k\u00f6pte till sig getter av allmogetyp som gav bra med mj\u00f6lk. Men under denna period som samerna hyste getter utvecklades den typ av getter som nu g\u00e5r under namnet \u201dLappget\u201d. Det var de individer som klarade av livet med samerna och som trivdes med ganska magert bete och kunde t\u00e5la kyla. N\u00e4r samerna flyttade ner till skogslandet under h\u00f6starna l\u00e4mnades m\u00e5nga av getterna in hos n\u00e5gon bofast i omr\u00e5det, som tog hand om getterna under vintern tills samerna h\u00e4mtade upp dem igen n\u00e4r de kom tillbaka till fj\u00e4llregionerna under v\u00e5ren. M\u00e5nga \u00e4ldre har ber\u00e4ttat om dessa getter som stannade \u00f6ver vintern mot att familjen kunde f\u00e5 ex v en slaktad ren som betalning. N\u00e4r torrmj\u00f6lk blev vanlig p\u00e5 1950-talet, avvecklade samerna sin geth\u00e5llning och n\u00e4r de inte l\u00e4ngre beh\u00f6vde getterna stannade n\u00e5gra getter kvar hos de bofasta b\u00f6nderna och de som hittades i b\u00f6rjan p\u00e5 2000-talet \u00e4r s\u00e5ledes \u00e4ttlingar av de getter som samerna h\u00f6ll.<\/p>\n\n\n\n

2001 \u00e5terfanns ett mindre antal getter i fj\u00e4llbyn Fatmomakke och 2004 hittades ett f\u00e5tal getter i byn L\u00f6v\u00e5sen, varav en var dr\u00e4ktig. B\u00e5da dessa orter ligger i Vilhelmina kommun, V\u00e4sterbottens l\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n

Tre olika linjer<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Alla dagens lappgetter h\u00e4rstammar fr\u00e5n dessa och idag finns det tre olika linjer utifr\u00e5n dessa founder djur.<\/p>\n\n\n\n

Fatmomakkelinjen, L\u00f6v\u00e5senlinjen och den som kallas mixlinjen, vilket inneb\u00e4r att i denna linje \u00e4r det en blandning av b\u00e5de Fatmomakke och L\u00f6v\u00e5sen.<\/p>\n\n\n\n

Utav de getter som \u00e5terfanns i Fatmomakke fanns en bock och n\u00e5gra getter, och f\u00f6r att bevara denna linje skall linjen vara or\u00f6rd, allts\u00e5 ingen inblandning av getter fr\u00e5n L\u00f6v\u00e5senlinjen eller blandlinjen. Alla som r\u00e4knas till Fatmomakkelinjen \u00e4r 100% Fatmomakke. Detta inneb\u00e4r att tar man in en bock av L\u00f6v\u00e5senlinjen eller mixlinjen s\u00e5 bryter man den rena Fatmomakkelinjen. De killingar som kommer efter denna bock hamnar d\u00e5 i mixlinjen. D\u00e4rav \u00e4r det viktigt att man k\u00f6per in \u201dr\u00e4tt\u201d djur n\u00e4r man vill bevara linjerna.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det kommer till L\u00f6v\u00e5senlinjen s\u00e5 var det en dr\u00e4ktig get som \u00e5terfanns i L\u00f6v\u00e5sen och d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4ndes bocken fr\u00e5n Fatmomakkelinjen till bet\u00e4ckning fr\u00e5n b\u00f6rjan och d\u00e4rav r\u00e4knas alla getter som \u00e4r mer \u00e4n 45% L\u00f6v\u00e5sen till L\u00f6v\u00e5senlinjen. L\u00f6v\u00e5senprocenten st\u00e5r p\u00e5 h\u00e4rstamningsintygen.<\/p>\n\n\n\n

Mixlinjen, som idag \u00e4r den st\u00f6rsta gruppen lappgetter, \u00e4r s\u00e5ledes en blandning av b\u00e5da linjerna Fatmomakke och L\u00f6v\u00e5sen. Denna linje har en L\u00f6v\u00e5senprocent under 45%, vilket \u00e4ven framg\u00e5r p\u00e5 h\u00e4rstamningsintygen. <\/p>\n\n\n\n

Idag \u00e4r det Fatmomakkelinjen som \u00e4r mest hotad.<\/p>\n\n\n\n

Linjeavel har bedrivits i b\u00f6rjan av bevarandet och d\u00e5 det \u00e4r en ras som levt isolerat i m\u00e5nga m\u00e5nga \u00e5r s\u00e5 kan man s\u00e4ga att den blivit resistent mot vanliga inavelsproblem. Detta sk\u00f6ts oftast sj\u00e4lv av naturen f\u00f6r att djurslag ska kunna \u00f6verleva \u00e5r efter \u00e5r med ett litet utbud av avelsmaterial. Dock ska man vara uppm\u00e4rksam om defekter uppt\u00e4cks och meddela genbanksansvarig om s\u00e5 \u00e4r fallet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Lappgeten \u00e4r v\u00e5r nordligaste ras av allmogegetter. Den h\u00e4rstammar fr\u00e5n Norrland och \u00e4r anpassad till renbetesmark. Ursprung: Renbetesmark i Norrland. Tillvaratagande: Fatmomakke 2001 och L\u00f6v\u00e5sen<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":94,"parent":52,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-252","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/252","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=252"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/252\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":869,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/252\/revisions\/869"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/52"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/94"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=252"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}