{"id":438,"date":"2025-07-05T21:05:27","date_gmt":"2025-07-05T19:05:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/?page_id=438"},"modified":"2025-07-06T08:04:35","modified_gmt":"2025-07-06T06:04:35","slug":"allman-information-om-sjukdomar-hos-get","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/allman-information-om-sjukdomar-hos-get\/","title":{"rendered":"Allm\u00e4n information om sjukdomar"},"content":{"rendered":"\n

En mycket informativ folder fr\u00e5n SVA om getters h\u00e4lsov\u00e5rd och sjukdomar kan du ladda ner h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Mer information om sjukdomar g\u00e4llande getter fr\u00e5n SVA finner du h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

SVA tar upp ett urval av giftiga v\u00e4xter som \u00e4r ol\u00e4mpliga f\u00f6r djur, du finner detta h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Magparasiter.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Getter \u00e4r k\u00e4nsligare \u00e4n f\u00e5r f\u00f6r tarmparasiter och det \u00e4r viktigt att man \u00f6vervakar deras h\u00e4lsa f\u00f6r att uppt\u00e4cka eventuella problem i tid.<\/p>\n\n\n\n

Vanliga symtom n\u00e4r det kommer till magparasiter \u00e4r bland annat nedsatt tillv\u00e4xt, diarr\u00e9 och blodbrist. B\u00e4sta s\u00e4ttet att veta om djuren har magparasiter \u00e4r att ta tr\u00e4ckprover och om det visar positivt s\u00e5 kontaktar man veterin\u00e4r f\u00f6r r\u00e5d och ev avmaskningsmedel. Vill man vara riktigt noga g\u00f6r man det till en rutin att ta tr\u00e4ckprov varje v\u00e5r innan man sl\u00e4pper ut djuren p\u00e5 bete och p\u00e5 h\u00f6sten innan de g\u00e5r in i stall\/vinterhage. D\u00e5 hinner man avmaska dem innan de g\u00e5r ut p\u00e5 betet eller in i stall\/vinterhage.<\/p>\n\n\n\n

Tr\u00e4ckprov \u00e4r en anv\u00e4ndbar diagnostisk metod f\u00f6r getter. Tr\u00e4ckprovet m\u00f6jligg\u00f6r identifiering av olika typer av parasiter som kan p\u00e5verka djurets h\u00e4lsa och dess betesmarker.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att bed\u00f6ma vilka parasiter som kan p\u00e5verka djurgruppen samt betesmarkerna tas tr\u00e4ckprov, vanligtvis p\u00e5 v\u00e5ren innan sommarbetet.<\/p>\n\n\n\n

Tr\u00e4ckprovet p\u00e5visar vilka parasiter som finns i bes\u00e4ttningen samt hur mycket \u00e4gg som smittar betesmarken. Om resultaten p\u00e5visar h\u00f6ga niv\u00e5er av parasit\u00e4gg eller om djuren \u00e4r infekterade med sjukdomsframkallande parasiter, \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att genomf\u00f6ra avmaskning.<\/p>\n\n\n\n

Vanliga tarmparasiter hos getter:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Stor Leverflundra – <\/strong>Fasciola hepatica<\/em><\/p>\n\n\n\n

Symtom:<\/strong> Sjukdomstecknen st\u00e5r i proportion till infektionsgraden, man f\u00f6rv\u00e4ntar sig allts\u00e5 kraftigare symptom ju fler parasiter djuret b\u00e4r p\u00e5. L\u00e5ggradiga infektioner kan vara helt symptomfria medan kraftiga infektioner kan leda till pl\u00f6tslig d\u00f6d utan att djuret hunnit utveckla n\u00e5gra sjukdomstecken som den som sk\u00f6ter djuren hinner uppfatta. Infektion med stora leverflundran \u00f6kar \u00e4ven mottagligheten f\u00f6r andra sjukdomsframkallande organismer (patogener). Symptombilden domineras av blodbrist, brist p\u00e5 vissa blodproteiner (hypoalbuminemi), avmagring, sl\u00f6het\/s\u00f6mnighet och d\u00f6d. K\u00e4ftgrops\u00f6dem kan f\u00f6rekomma men avsaknad av detta utesluter inte infektion. K\u00e4ftgrops\u00f6dem kan \u00e4ven uppkomma av annan orsak \u00e4n infektion med stor leverflundra.<\/p>\n\n\n\n

Hur kan man undvika denna parasit?<\/strong> F\u00f6lj de rekommendationer som finns g\u00e4llande ink\u00f6p\/l\u00e5n av livdjur. Smittan f\u00f6rekommer f\u00f6retr\u00e4desvis p\u00e5 bl\u00f6ta, vattensjuka marker d\u00e4r mellanv\u00e4rden, dammsn\u00e4ckan Galba truncatula<\/em>, trivs. Smittan \u00e4r ofta lokalt avgr\u00e4nsad i direkt anslutning till f\u00f6rekomst av vatten. Genom att undvika att beta marker d\u00e4r mellanv\u00e4rden f\u00f6rekommer kan risken f\u00f6r smitta undvikas.<\/p>\n\n\n\n

Hur p\u00e5visas stor leverflundra?<\/strong> \u00c4gg uts\u00f6ndras i tr\u00e4cken med start ca 10-12 veckor efter det att djuret infekterats, men de kan INTE uppt\u00e4ckas i den vanliga grundanalysen d\u00e5 de \u00e4r f\u00f6r tunga f\u00f6r att flyta upp i det mediet. Vid fr\u00e5gest\u00e4llningen stor leverflundra kr\u00e4vs en till\u00e4ggsanalys som \u00e4r anpassad f\u00f6r att f\u00e5 \u00e4ven de tunga \u00e4ggen att flyta upp till ytan s\u00e5 att de kan titta p\u00e5 dem i mikroskop.<\/p>\n\n\n\n

Stor Lungmask – <\/strong>Dictyocaulus <\/em>\ufb01<\/em>laria<\/em><\/p>\n\n\n\n

Symtom:<\/strong> Drabbar framf\u00f6r allt unga djur p\u00e5 sensommaren och in p\u00e5 h\u00f6sten. Symptombilden best\u00e5r av besv\u00e4r fr\u00e5n luftv\u00e4garna s\u00e5som hosta, \u00f6kad andningsfrekvens, nosfl\u00f6de, v\u00e4tska i lungorna och andn\u00f6d. Stora lungmasken har stor betydelse inom f\u00e5rn\u00e4ringen och getter anses vara k\u00e4nsligare \u00e4n f\u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n

Hur kan jag undvika att mitt djur f\u00e5r stor lungmask?<\/strong> F\u00f6lj de rekommendationer som finns g\u00e4llande ink\u00f6p\/l\u00e5n av livdjur. Ta tr\u00e4ckprov och se till att de \u00e4r anpassade efter just din bes\u00e4ttning. Se \u00f6ver betesplaneringen s\u00e5 att betet h\u00e5ller en bra hygien avseende f\u00f6rekomst av parasiter.<\/p>\n\n\n\n

Hur p\u00e5visas stor lungmask?<\/strong>  Uts\u00f6ndringen i tr\u00e4cken best\u00e5r av larver, inte \u00e4gg vilket g\u00f6r att det kr\u00e4vs en till\u00e4ggsanalys f\u00f6r att kunna p\u00e5sa denna smitta via ett tr\u00e4ckprov. Till\u00e4ggsanalysen kallas f\u00f6r \u201dlungmaskanalys\u201d och best\u00e5r av Baermanmetoden som f\u00e5r larverna att simma till, av Vidilab, anvisad plats d\u00e4r de kan samla upp dem f\u00f6r granskning i mikroskop. Denna analys tar lite l\u00e4ngre tid j\u00e4mf\u00f6rt med en grundanalys eftersom larverna beh\u00f6ver tid att f\u00f6rflytta sig. Dessa analyser s\u00e4tts p\u00e5 eftermiddagen och analyseras dagen efter.<\/p>\n\n\n\n

Tunnhalsad tarmmask – <\/strong>Nematodirus battus, Nematodirus spathiger<\/em><\/p>\n\n\n\n

Symtom:<\/strong> En av sorterna, Nematodirus battus<\/em>, m\u00e4rker ut sig genom att vara sjukdomsframkallande och den \u00e4r dessutom sv\u00e5rare att bli av med fr\u00e5n betesmarkerna j\u00e4mf\u00f6rt med de \u00f6vriga sorterna.  <\/p>\n\n\n\n

Hur kan man undvika tunnhalsad tarmmask?<\/strong> Genom att f\u00f6lja de rekommendationer som finns g\u00e4llande ink\u00f6p\/l\u00e5n av livdjur. Ta tr\u00e4ckprov och se till att de \u00e4r anpassade efter just din bes\u00e4ttning. Se \u00f6ver betesplaneringen s\u00e5 att betet h\u00e5ller en bra hygien avseende f\u00f6rekomst av parasiter.<\/p>\n\n\n\n

Hur p\u00e5visas tunnhalsad tarmmask?<\/strong> \u00c4gg kan ses i grundanalysen och man kan skilja p\u00e5 de olika sorterna genom \u00e4ggens utseende och svarar d\u00e4rf\u00f6r ut vilken sort som p\u00e5tr\u00e4ffats i det aktuella provet. Att skilja dessa parasiter \u00e5t \u00e4r viktigt eftersom hanteringen skiljer sig d\u00e5 de har olika betydelse f\u00f6r djurets h\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n

Bandmask – <\/strong>Moniezia<\/em><\/p>\n\n\n\n

Symtom<\/strong>:\u00a0Ger i regel inga problem hos djuret, de bygger upp en egen immunitet redan vid ca 6 m\u00e5naders \u00e5lder.<\/p>\n\n\n\n

Hur p\u00e5visas bandmask?<\/strong> \u00c4gg kan ses i grundanalysen men det \u00e4r vanligare att den som sk\u00f6ter djuren uppt\u00e4cker masken sj\u00e4lv d\u00e5 den syns f\u00f6r blotta \u00f6gat.<\/p>\n\n\n\n

Stora Magmasken – <\/strong>Haemonchus contortus<\/em><\/p>\n\n\n\n

Symtom<\/strong>:\u00a0Sjukdomstecknen st\u00e5r i proportion till infektionsgraden, man f\u00f6rv\u00e4ntar sig allts\u00e5 kraftigare symptom ju fler parasiter djuret b\u00e4r p\u00e5. L\u00e5ggradiga infektioner kan vara helt symptomfria medan kraftiga infektioner kan leda till pl\u00f6tslig d\u00f6d utan att djuret hunnit utveckla n\u00e5gra sjukdomstecken som den som sk\u00f6ter djuren hinner uppfatta. Symptombilden domineras av blodbrist, brist p\u00e5 vissa blodproteiner (hypoalbuminemi), avmagring, sl\u00f6het\/s\u00f6mnighet och d\u00f6d. K\u00e4ftgrops\u00f6dem kan f\u00f6rekomma men avsaknad av detta utesluter inte infektion. K\u00e4ftgrops\u00f6dem kan \u00e4ven uppkomma av annan orsak \u00e4n infektion med stora magmasken.<\/p>\n\n\n\n

Hur undvika stora magmasken?<\/strong> F\u00f6lj de rekommendationer som finns g\u00e4llande ink\u00f6p\/l\u00e5n av livdjur. Ta tr\u00e4ckprov och se till att de \u00e4r anpassade efter just din bes\u00e4ttning. Se \u00f6ver betesplaneringen s\u00e5 att betet h\u00e5ller en god hygienisk niv\u00e5 avseende f\u00f6rekomst av parasiter.<\/p>\n\n\n\n

Hur p\u00e5visas stora magmasken?<\/strong> \u00c4gg fr\u00e5n stora magmasken kan dels ses i en grundanalys dels i en PCR-analys. PCR-analysen \u00e4r k\u00e4nsligare vilket inneb\u00e4r att den kan p\u00e5visa f\u00f6rekomst av stora magmasken \u00e4ven i de fall d\u00e4r den totala \u00e4gguts\u00f6ndringen \u00e4r l\u00e5g. PCR-analysen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en analys som man v\u00e4ljer i de l\u00e4gen d\u00e4r extra noggrannheten \u00e4r relevant, tex vid ink\u00f6p av livdjur. PCR-analys b\u00f6r ocks\u00e5 anv\u00e4ndas om man har haft ett positivt svar p\u00e5 Stora magmasken och tar ett nytt tr\u00e4ckprov f\u00f6r att vara helt s\u00e4ker p\u00e5 att inget DNA efter Stora magmasken finns kvar i avf\u00f6ringen.<\/p>\n\n\n\n

Koccidios hos get<\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Andra namn: <\/strong>Eimeria hos get   <\/p>\n\n\n\n

Koccidier \u00e4r encelliga organismer (urdjur), som lever i tarmen. Koccidios \u00e4r en sjukdom hos killing som kan ge upphov till diarr\u00e9utbrott, b\u00e5de p\u00e5 stall och utomhus.<\/p>\n\n\n\n

Du som \u00e4r djur\u00e4gare b\u00f6r kontakta en praktiserande veterin\u00e4r om ditt djur blir sjukt.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rekomst: <\/strong>Vanligast hos tv\u00e5 till fyra m\u00e5nader gamla killingar. Koccidier gynnas av fukt och kan finnas i stora m\u00e4ngder i till exempel vattenp\u00f6lar i rastf\u00e5llor. Det \u00e4r ingen uttalad betesparasit utan koccidios kan ses b\u00e5de p\u00e5 stall och utomhus. N\u00e4r djur insjuknar i diarr\u00e9 orsakad av koccidier beror det p\u00e5 att de f\u00e5r i sig f\u00f6r mycket av smitt\u00e4mnet fr\u00e5n milj\u00f6n, d\u00e4r smittan l\u00e4tt byggs p\u00e5 \u00f6ver tid, b\u00e5de ute och inne. I bes\u00e4ttningar d\u00e4r getter g\u00e5r p\u00e5 naturbeten med god busk-\/slytillg\u00e5ng \u00e4r sannolikt problem med beteskoccidios mycket begr\u00e4nsade eftersom de d\u00e5 intar huvuddelen av sin f\u00f6da en bit ovanf\u00f6r markniv\u00e5.  Killingar som h\u00e5lls i permanenta f\u00e5llor och utfodras med vall p\u00e5 marken eller via gr\u00e4sbete l\u00f6per stor risk att drabbas av beteskoccidios enligt samma principer som f\u00f6r lamm. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Symtom: <\/strong>Nedsatt tillv\u00e4xt. Akut diarr\u00e9 som kan vara sprutande och blodblandad, anorexi och dehydrering. D\u00f6dsfall f\u00f6rekommer.  <\/strong><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller koccidier och getter s\u00e5 \u00e4r det s\u00e5 att getter har 9 olika arter av koccidier och det \u00e4r inte helt utrett vilka som \u00e4r patogena utan man f\u00e5r mer g\u00e5 p\u00e5 sjukdomsbild och symtom kopplade till fynden som g\u00f6rs.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor: Vidilab\/Kolla Masken. SVA.<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk p\u00e5 att h\u00e5lla alla nya djur ni f\u00f6r in i er flock i karant\u00e4n s\u00e5 motverkas otrevliga \u00f6verraskningar s\u00e5som magparasiter! Ta tr\u00e4ckprov, g\u00e4rna varje \u00e5r, s\u00e5 hinner man kanske uppt\u00e4cka dem i tid…
Det \u00e4r inte fel att be s\u00e4ljaren\/uppf\u00f6daren om att ta tr\u00e4ckprov innan f\u00f6rs\u00e4ljningen av djur eller ta ett tr\u00e4ckprov sj\u00e4lv p\u00e5 dem under karant\u00e4ntiden.<\/sub><\/em><\/p>Sara, som l\u00e4rde sig den h\u00e5rda v\u00e4gen…<\/em><\/cite><\/blockquote><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En mycket informativ folder fr\u00e5n SVA om getters h\u00e4lsov\u00e5rd och sjukdomar kan du ladda ner h\u00e4r. Mer information om sjukdomar g\u00e4llande getter fr\u00e5n SVA finner<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-438","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/438","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=438"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/438\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":452,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/438\/revisions\/452"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=438"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}