Henry och Aina Fj\u00e4llstr\u00f6m, Fatmomakke<\/strong>
I september 2025 \u00e4r det tjugofem \u00e5r sedan det sista fj\u00e4lljordbruket lades ner i dessa trakter.
Det var d\u00e5 min faster Aina och farbror Henry Fj\u00e4llstr\u00f6m, Fatmomakke, med \u00e5lderns r\u00e4tt valde att avsluta sitt livsverk medan de sj\u00e4lva kunde \u00f6vervaka och best\u00e4mma hur det skulle g\u00e5 till.
Vid denna tidpunkt hade alla andra sm\u00e5jordbruk sedan l\u00e4nge lagts ner i grannbyarna och likt \u00f6vriga landet avvecklats och f\u00f6rsvunnit under \u00e5ren kring 1950-1990.
Henry (1924-2021) och Aina (1930-2012) var b\u00e5da f\u00f6dda och uppvuxna i v\u00e4gl\u00f6st land och f\u00f6rblev sin hembygd trogen. De fortsatte att driva sitt jordbruk och sk\u00f6tseln av kreatur f\u00f6r hand och p\u00e5 gammaldags vis under alla \u00e5r, men under 1950-talet i samband med Vattenfalls sj\u00f6regleringsarbeten fick hush\u00e5llet ta del av de moderniteter vi tar f\u00f6r givna idag. D\u00e5 anlades ny landsv\u00e4g, eln\u00e4tet monterades upp, vatten och avlopp drogs in i hemmen samt att tv, radio, frysbox, kylsk\u00e5p och elspis blev standard. N\u00e5gon fast telefon skaffade de sig aldrig och inte k\u00f6rkort eller bil. D\u00e4remot blev det ink\u00f6p av moped, sn\u00f6skoter och l\u00e4ngre fram 4-hjuling.<\/p>\n\n\n
![\"Henry](\"https:\/\/www.allmogegeten.se\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Henry-och-Aina-Fjallstrom-Fatmomakke-sensommaren-1975-1-1024x695.jpg\")
De var liksom alla b\u00f6nder och glesbygdsbor i samma situation tusenkonstn\u00e4rer med stora kunskaper och erfarenheter i det mesta samt beredda att arbeta h\u00e5rt och hj\u00e4lpa till d\u00e4r det beh\u00f6vdes. Det fanns mycket stolthet och k\u00e4rlek i hemmet och en vilja att f\u00f6ra b\u00e5de arv och traditioner vidare. De var alltid sociala, g\u00e4stv\u00e4nliga och gener\u00f6sa och de delade g\u00e4rna med sig av vad de hade till sl\u00e4kt, v\u00e4nner och turister. Inte minst av mj\u00f6lk, getost och getmese. Till minne av att det \u00e4r 25 \u00e5r sedan Lappgeten l\u00e4mnade det sista fj\u00e4lljordbruket och \u00e5ret efter tillvaratogs av f\u00f6reningen, har vi f\u00e5tt f\u00f6rm\u00e5nen att<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":"[]"},"class_list":["post-577","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/577","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=577"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/577\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":604,"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/577\/revisions\/604"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.allmogegeten.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=577"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Under de sista 15-20 \u00e5ren kom Henry och Aina tyv\u00e4rr att f\u00f6rv\u00e4gras den ur\u00e5ldriga r\u00e4tten till fribete som b\u00f6nder ovan odlingsgr\u00e4nsen alltid hade haft innan. Det var n\u00e4r en \u00e4ldre man i grannbyn Grundfors valde att polisanm\u00e4la dem f\u00f6r sanit\u00e4r ol\u00e4genhet efter p\u00e5h\u00e4lsning av djuren vid sin stuga, trots att han sj\u00e4lv var fr\u00e5n en bondfamilj som haft sina kreatur p\u00e5 skogen. Ett besked som kom att inneb\u00e4ra rej\u00e4la begr\u00e4nsningar f\u00f6r dem med enbart inh\u00e4gnader hemmavid.
Fatmomakke lappget och fj\u00e4llkor<\/strong>
Aina och Henry levde en livstid med h\u00e5rt och engagerat arbete fr\u00e5n morgon till kv\u00e4ll under \u00e5rets alla dagar d\u00e4r djuren alltid stod i fokus. De var ih\u00e4rdiga i sitt yrke och trogna sina k\u00e4ra djur s\u00e5 l\u00e4nge de kunde och l\u00e5ngt efter att de flesta slaktat ut sina best\u00e5nd eller bytt ut dem mot effektivare enheter. Denna utveckling gjorde det \u00e4ven allt sv\u00e5rare att hitta avelsdjur och i slut\u00e4nden personer med tillr\u00e4cklig kompetens och erfarenhet som kunde ta \u00f6ver deras kreatur n\u00e4r den tiden var inne. Valm\u00f6jligheterna var d\u00e4rf\u00f6r inte s\u00e5 m\u00e5nga n\u00e4r de tog sitt beslut v\u00e5ren 2000 att det inte skulle bli n\u00e5gon fler vinter med djurh\u00e5llning.
Under sommaren tog Henry d\u00e4rf\u00f6r kontakt med slakteriet f\u00f6r att h\u00f6ra sig f\u00f6r om ers\u00e4ttning och m\u00f6jlighet till transport framp\u00e5 h\u00f6stkanten. Som jag minns det var det n\u00e4rmast en symbolisk summa de blev erbjudna f\u00f6r sina fj\u00e4llkor. Tanken var att slakta lappgetterna sj\u00e4lva och ta reda p\u00e5 k\u00f6ttet f\u00f6r eget bruk.
Det dr\u00f6jde dock inte l\u00e4nge f\u00f6rr\u00e4n en man ringde hem till oss i granng\u00e5rden och det var jag som svarade (Aina och Henry saknade ju egen fast telefon). Han hade f\u00e5tt h\u00f6ra via slakteriet att det fanns ett best\u00e5nd av fj\u00e4llkor i Fatmomakke och ville komma i kontakt med \u00e4garna.
Efter samtalet framf\u00f6rde jag h\u00e4lsningen och det blev en del prat och funderingar om vilken typ av f\u00f6r- och nackdelar det kunde bli fr\u00e5gan om. Henry kom sedan hem till oss och ringde upp mannen f\u00f6r att h\u00f6ra vad han hade att s\u00e4ga. Tydligen fanns det ett n\u00e4tverk av folk ute i landet med den erfarenhet och kompetens som kr\u00e4vdes f\u00f6r uppgiften. Henry som alltid var avv\u00e4gande och skarp i viktiga beslut bar nog \u00e4nd\u00e5 med sig en f\u00f6rhoppning hem till Aina.
Det var mycket viktigt att korna skulle komma till ett bra hem och inte bli vanv\u00e5rdade eller fara illa p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. D\u00e5 var det b\u00e4ttre enligt deras mening att de gick till slakt.
<\/p>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.allmogegeten.se\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Fjallkor-och-lappgetter-sensommaren-1975-1-1024x679.jpg\")
Tiden d\u00e4refter fortsatte diskussionerna och ytterligare kontakter tog vid. N\u00e5gon g\u00e5ng under denna dialog ber\u00e4ttade Henry om sina lappgetter och om det fanns n\u00e5got intresse \u00e4ven f\u00f6r dem. Det var d\u00e5 det stod klart f\u00f6r alla parter hur s\u00e4llsynta de blivit. N\u00e4r det visade sig att \u00e4ven lappgetterna skulle f\u00e5 en framtid, ville givetvis Aina och Henry ge sina djur chansen att leva vidare. Ett beslut som visade sig bli avg\u00f6rande d\u00e5 det befintliga best\u00e5ndet av fj\u00e4llkor i landet fick ett v\u00e4rdefullt tillskott och att lappgetterna kunde r\u00e4ddas fr\u00e5n utrotning och ligga till grund f\u00f6r det viktiga avelsarbete som p\u00e5g\u00e5r \u00e4n idag.
Efter att djuren n\u00e4stan g\u00e5tt till slakt blev det ett trots allt ett lyckligt slut n\u00e4r en ny kontakt kunde f\u00f6rmedla djuren till nya engagerade \u00e4gare som kunde ta \u00f6ver dem och som genom ett idogt avelsarbete och mycket k\u00e4rlek \u00f6kat chanserna rej\u00e4lt f\u00f6r att de gamla och unika lantraserna, Fatmomakke lappget och fj\u00e4llkorna kan leva vidare inf\u00f6r framtiden.
Kenneth Fj\u00e4llstr\u00f6m, Fatmomakke, 2025-09-24<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"