principer<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
FRISTADSDEKLARATIONEN<\/strong><\/p>\n\n\n\n Undertecknande ideella f\u00f6reningar arbetar f\u00f6r stabilitet och l\u00e5ngsiktighet i bevarandearbetet med lantraser och har en gemensam grundsyn p\u00e5 vad en lantras \u00e4r och hur den b\u00e4st bevaras.<\/p>\n\n\n\n Lantraserna har unika egenskaper som g\u00f6r att de producerar v\u00e4l i ett kretsloppsinriktat lantbruk d\u00e4r de effektivt omvandlar bete och foder fr\u00e5n naturliga fodermarker till mat, kl\u00e4der och dragkraft.<\/p>\n\n\n\n Lantraserna m\u00e5ste kunna forts\u00e4tta att anv\u00e4ndas till husbehov utan att hindras av regelverk utformade med tanke p\u00e5 stordrift och skyddande av animalieindustrin.<\/p>\n\n\n\n Det finns ett v\u00e4rde i att f\u00f6rvalta lantraserna som levande genetiska resurser och att f\u00f6ra vidare levande kunskap om deras bakgrund, sk\u00f6tsel, anv\u00e4ndning och avelsurval till kommande generationer. Vi tar detta ansvar, med eller utan ekonomiskt st\u00f6d, men samh\u00e4llet har en skyldighet att skapa ekonomiska och administrativa former som bidrar till att v\u00e5rt arbete blir framg\u00e5ngsrikt.<\/p>\n\n\n\n Vi h\u00e4vdar v\u00e5ra r\u00e4ttigheter som lokalt samh\u00e4lle och f\u00f6rvaltare av svenska lantraser.<\/p>\n\n\n\n __________________________________________________________________________________<\/p>\n\n\n\n F\u00f6re \u00e5r 1860-70 bodde 90 % av Sveriges befolkning p\u00e5 landsbygden och var i princip sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande. Befolkningen \u00f6kade och m\u00e5nga flyttade till st\u00e4derna. Producenterna blev f\u00e4rre och konsumenterna fler. Jordbruket effektiviserades och mekaniserades. Nya specialiserade raser importerads och den organiserade aveln med inriktning p\u00e5 avsaluproduktion och\/eller standardiserat utseende inleddes. Det vi idag kallar lantraser h\u00e4rstammar fr\u00e5n den lantraspopulation som d\u00e5 redan fanns i landet och som inte ingick i detta avelsarbete. Att en lantras inte \u00e4r specialiserad ing\u00e5r i sj\u00e4lva begreppet. Enstaka djur har genom tiderna inf\u00f6rts fr\u00e5n andra trakter och l\u00e4nder, men i huvudsak \u00e4r lantraserna lokala raser utan sentida inkorsning av annan ras.<\/p>\n\n\n\n 2. Lantraserna har formats av sin lokala milj\u00f6 och av sina \u00e4gares behov i ett sj\u00e4lvhush\u00e5llande samh\u00e4lle<\/strong><\/p>\n\n\n\n Lantraserna har under l\u00e5ng tid, i m\u00e5nga fall tusentals \u00e5r, formats av sin lokala milj\u00f6 och av allmogens krav och behov i ett sj\u00e4lvhush\u00e5llande samh\u00e4lle. De har anpassats till lokala f\u00f6ruts\u00e4ttningar s\u00e5som jordm\u00e5n, klimat, v\u00e4xtlighet, sjukdomar och parasiter. De djur som klarade det naturliga urvalet gallrades sedan i sin tur av m\u00e4nniskan, utifr\u00e5n hanterbarhet, livskraft, utbyte och andra \u00f6nskem\u00e5l om djurens funktion. Karakt\u00e4ristiskt f\u00f6r en lantras \u00e4r att den \u00e4r relativt j\u00e4mn i form och storlek, medan f\u00e4rg, teckning och andra exteri\u00f6ra detaljer utan praktisk betydelse kan variera mycket.<\/p>\n\n\n\n I det sj\u00e4lvhush\u00e5llande samh\u00e4llet utfodrades lantraserna med lokalproducerat foder fr\u00e5n s\u00e5dana marker som inte kunde anv\u00e4ndas till odling av livsmedel. Djurens g\u00f6dsel var en viktig del i kretsloppet. \u00c4ven rester och avfall fr\u00e5n hush\u00e5llet och jordbruket anv\u00e4ndes som foder. P\u00e5 detta foder producerade lantraserna vad hush\u00e5llet beh\u00f6vde. Eventuell \u00f6verskottsproduktion kunde s\u00e4ljas eller bytas mot andra varor.<\/p>\n\n\n\n En lantras:<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2022 har sitt ursprung i de djur som fanns i landet innan den organiserade aveln inleddes<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2022 \u00e4r inte specialiserad<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2022 \u00e4r formad av det sj\u00e4lvhush\u00e5llande samh\u00e4llet och av sin lokala uppkomstmilj\u00f6<\/em><\/p>\n\n\n\n 3. Lantraserna bevaras b\u00e4st genom att h\u00e5llas och anv\u00e4ndas traditionellt<\/strong><\/p>\n\n\n\n Att bevara in situ<\/em> inneb\u00e4r att man bevarar levande djur i den milj\u00f6 d\u00e4r de har utvecklat sina egenskaper. D\u00e4rigenom kan anpassningen forts\u00e4tta, \u00e4ven om milj\u00f6n f\u00f6r\u00e4ndras. Till lantrasernas uppkomstmilj\u00f6 h\u00f6r, f\u00f6rutom den geografiska milj\u00f6n, att h\u00e5lla dem under f\u00f6ruts\u00e4ttningar som liknar de som hittills format dem. Att anv\u00e4nda lantraserna till husbehov g\u00f6r att vi, med dagens f\u00f6ruts\u00e4ttningar, kommer n\u00e4rmast de krav som alltid st\u00e4llts p\u00e5 dem.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r en lantras inneb\u00e4r in situ att:<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2022 djuren h\u00e5lls i sitt geografiska uppkomstomr\u00e5de. Hur tungt v\u00e4gande den geografiska milj\u00f6n \u00e4r kan vara olika f\u00f6r olika raser. Det beror ocks\u00e5 p\u00e5 i vilket skede bevarandearbetet \u00e4r.<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2022 foder och bete \u00e4r s\u00e5dant som anv\u00e4nts traditionellt och som \u00e4r m\u00f6jligt att odla och ta tillvara lokalt p\u00e5 sm\u00e5 och magra marker, \u00e4ven om man inte har m\u00f6jlighet att g\u00f6ra det sj\u00e4lv.<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2022 \u00e5rstiderna f\u00f6ljs s\u00e5 djuren inte drivs att producera \u00e5ret runt.<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2022 djuren ges m\u00f6jlighet till utevistelse under hela eller st\u00f6rre delen av \u00e5ret.<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2022 djurens verkliga h\u00e4lsotillst\u00e5nd inte d\u00f6ljs genom f\u00f6rebyggande medicinering eller genom vaccinering mot s\u00e5dana sjukdomar d\u00e4r resistensavel bed\u00f6ms som m\u00f6jlig. \u2022 djuren f\u00f6r\u00f6kas p\u00e5 naturligt s\u00e4tt. Djupfryst material och artificiell kl\u00e4ckning och uppf\u00f6dning skall ses som ett komplement, som i vissa fall kan vara v\u00e4rdefullt och befogat.<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2022 v\u00e4l fungerande djur prioriteras vid avelsurval. Genetiska aspekter beaktas s\u00e4rskilt vid uppf\u00f6r\u00f6kning av sm\u00e5 populationer.<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2022 djuren och deras produkter anv\u00e4nds f\u00f6r husbehov, eventuell f\u00f6rs\u00e4ljning utg\u00f6rs av \u00f6verskottsproduktion.<\/em><\/p>\n\n\n\n 4. Lantraserna bevaras i levande genbanker<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vid bed\u00f6mning av vad som \u00e4r en lantras tas h\u00e4nsyn till bakgrund, karakt\u00e4r och DNA-analyser, i den m\u00e5n tillf\u00f6rlitliga s\u00e5dana finns. Lantrasf\u00f6reningarna har genom inventeringar f\u00e5ngat upp restpopulationer som man sedan m\u00f6nstrat in i ett h\u00e4rstamningsregister. Dessa djur \u00e4r rasens founders (grundare). I registret kan varje individ f\u00f6ljas hela v\u00e4gen tillbaka till founders. Registret \u00e4r slutet, man korsar allts\u00e5 inte in djur av andra raser. Nya founders kan uppt\u00e4ckas, men det \u00e4r ovanligt. Med hj\u00e4lp av dessa fullst\u00e4ndiga h\u00e4rstamningsregister kan f\u00f6reningarna kontrollera den genetiska delen av bevarandearbetet.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6reningarna driver bevarandeprogram d\u00e4r ett av m\u00e5len \u00e4r att djuren h\u00e5lls n\u00e4ra in situ, s\u00e5 anpassningen till milj\u00f6n kan forts\u00e4tta. Att h\u00e5lla djuren in situ \u00e4r dock inget krav f\u00f6r att f\u00e5 delta i bevarandeprogrammen; alla som har djur som uppfyller h\u00e4rstamningskraven kan vara med. Djur\u00e4garna ansluter sig genom att skriva p\u00e5 ett avtal med aktuell f\u00f6rening, d\u00e4r de f\u00f6rbinder sig att f\u00f6lja bevarandeprogrammets regler och den avelsplan f\u00f6reningen uppr\u00e4ttat och f\u00e5tt godk\u00e4nd av Jordbruksverket. Tillst\u00e5ndet i bes\u00e4ttningarna f\u00f6ljs upp genom \u00e5rliga rapporter fr\u00e5n djur\u00e4garna till f\u00f6reningarna, d\u00e4r till exempel djurinnehav, avelsresultat och h\u00e4lsol\u00e4ge ing\u00e5r. F\u00f6reningarna bist\u00e5r djur\u00e4garna med avelsr\u00e5dgivning och f\u00f6rmedlar kunskap genom medlemstidningar och praktisk utbildning. De djur som \u00e4r anslutna till bevarandeprogrammen utg\u00f6r den levande genbanken.<\/p>\n\n\n\n Alla djur inom en lantras beh\u00f6ver inte vara med i genbanken. Utanf\u00f6r genbanken kan delar av en ras utvecklas fritt f\u00f6r att m\u00f6ta konsumenternas efterfr\u00e5gan p\u00e5 olika produkter. Genbanken utg\u00f6r en s\u00e4kerhet mot f\u00f6r\u00e4ndring av hela rasen.<\/p>\n\n\n\n 5. Djurh\u00e5llarna f\u00f6rvaltar lantraserna och traditionell kunskap kopplad till dem<\/strong><\/p>\n\n\n\n Att h\u00e5lla lantraser in situ bevarar inte bara rasernas gener, utan \u00e4ven deras funktion och kulturhistoria. Betande lantrasdjur gynnar dessutom en m\u00e4ngd annan biologisk m\u00e5ngfald i naturliga betesmarker. Likas\u00e5 g\u00f6r deras vinterfoder n\u00e4r det h\u00e4mtas fr\u00e5n traditionella sl\u00e5ttermarker och hamlade tr\u00e4d.<\/p>\n\n\n\n Traditionell djurh\u00e5llning och kunskap kopplad till sk\u00f6tsel av lantraser m\u00e5ste f\u00e5 fortleva utifr\u00e5n ett praktiskt perspektiv. En del av dagens krav och rekommendationer \u00e4r inte anpassade f\u00f6r lantrasdjur och sm\u00e5skalig djurh\u00e5llning. Vid utformning av regelverk m\u00e5ste h\u00e4nsyn tas till lantraser och deras funktion f\u00f6r produktion till husbehov.<\/p>\n\n\n\n Att h\u00e5lla lantraser till husbehov kr\u00e4ver kunskap om hela processen fr\u00e5n avelsurval till slakt, tillvaratagande och bearbetning av de produkter djuren ger och om att ta tillvara och anv\u00e4nda foder fr\u00e5n naturliga fodermarker p\u00e5 traditionellt s\u00e4tt. Kunskaperna bevaras, utvecklas och sprids genom att anv\u00e4ndas i sitt r\u00e4tta sammanhang.<\/p>\n\n\n\n Djurh\u00e5llarna som deltar i f\u00f6reningarnas bevarandeprogram och har den h\u00e4r kunskapen utg\u00f6r ett lokalt samh\u00e4lle med traditionellt livss\u00e4tt som \u00e4r relevant f\u00f6r bevarandet och det h\u00e5llbara nyttjandet av biologisk m\u00e5ngfald. D\u00e4rmed omfattas de av r\u00e4ttigheter i t ex Konventionen om biologisk m\u00e5ngfald. I FAO:s globala handlingsplan f\u00f6r husdjursgenetiska resurser framh\u00e5lls vikten av att de undertecknande l\u00e4nderna s\u00e4krar djur\u00e4garnas fortsatta f\u00f6rvaltning av raserna, fr\u00e4mjar r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning av de vinster som uppkommer vid utnyttjandet av husdjursgenetiska resurser, vidtar \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att respektera, bevara och uppr\u00e4tth\u00e5lla traditionell kunskap av betydelse f\u00f6r husdjursavel och \u2013produktion som ett bidrag till ett h\u00e5llbart levnadss\u00e4tt samt innefattar alla akt\u00f6rer i beslutsfattande p\u00e5 nationell niv\u00e5 r\u00f6rande h\u00e5llbar anv\u00e4ndning, utveckling och bevarande av husdjursgenetiska resurser.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Bilaga till Fristadsdeklarationen<\/em><\/p>\n\n\n\n H\u00c4NVISNINGAR<\/strong><\/p>\n\n\n\n Konvention om biologisk m\u00e5ngfald<\/strong> \u00e4r en global konvention som har arbetats fram inom FN-systemet. Konventionens formella namn \u00e4r Convention on Biological Diversity (CBD). Den undertecknades vid FN:s konferens om milj\u00f6 och utveckling i Rio 1992 och tr\u00e4dde i kraft 1993, d\u00e5 \u00e4ven Sverige undertecknade den. M\u00e5len f\u00f6r arbetet inom konventionen \u00e4r att bevara och h\u00e5llbart nyttja den biologiska m\u00e5ngfalden och att nyttan av att anv\u00e4nda genetiska resurser ska f\u00f6rdelas r\u00e4ttvist. L\u00e4nk: www.cbd.int eller www.notisum.se\/rnp\/eu\/lag\/2J3A121D.htm<\/a><\/p>\n\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.allmogegeten.se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/image.png\")
<\/figure>\n\n\n\n