En mycket informativ folder från SVA om getters hälsovård och sjukdomar kan du ladda ner här.
Mer information om sjukdomar gällande getter från SVA finner du här.
SVA tar upp ett urval av giftiga växter som är olämpliga för djur, du finner detta här.
Magparasiter.
Getter är känsligare än får för tarmparasiter och det är viktigt att man övervakar deras hälsa för att upptäcka eventuella problem i tid.
Vanliga symtom när det kommer till magparasiter är bland annat nedsatt tillväxt, diarré och blodbrist. Bästa sättet att veta om djuren har magparasiter är att ta träckprover och om det visar positivt så kontaktar man veterinär för råd och ev avmaskningsmedel. Vill man vara riktigt noga gör man det till en rutin att ta träckprov varje vår innan man släpper ut djuren på bete och på hösten innan de går in i stall/vinterhage. Då hinner man avmaska dem innan de går ut på betet eller in i stall/vinterhage.
Träckprov är en användbar diagnostisk metod för getter. Träckprovet möjliggör identifiering av olika typer av parasiter som kan påverka djurets hälsa och dess betesmarker.
För att bedöma vilka parasiter som kan påverka djurgruppen samt betesmarkerna tas träckprov, vanligtvis på våren innan sommarbetet.
Träckprovet påvisar vilka parasiter som finns i besättningen samt hur mycket ägg som smittar betesmarken. Om resultaten påvisar höga nivåer av parasitägg eller om djuren är infekterade med sjukdomsframkallande parasiter, är det nödvändigt att genomföra avmaskning.
Vanliga tarmparasiter hos getter:
Stor Leverflundra – Fasciola hepatica
Symtom: Sjukdomstecknen står i proportion till infektionsgraden, man förväntar sig alltså kraftigare symptom ju fler parasiter djuret bär på. Låggradiga infektioner kan vara helt symptomfria medan kraftiga infektioner kan leda till plötslig död utan att djuret hunnit utveckla några sjukdomstecken som den som sköter djuren hinner uppfatta. Infektion med stora leverflundran ökar även mottagligheten för andra sjukdomsframkallande organismer (patogener). Symptombilden domineras av blodbrist, brist på vissa blodproteiner (hypoalbuminemi), avmagring, slöhet/sömnighet och död. Käftgropsödem kan förekomma men avsaknad av detta utesluter inte infektion. Käftgropsödem kan även uppkomma av annan orsak än infektion med stor leverflundra.
Hur kan man undvika denna parasit? Följ de rekommendationer som finns gällande inköp/lån av livdjur. Smittan förekommer företrädesvis på blöta, vattensjuka marker där mellanvärden, dammsnäckan Galba truncatula, trivs. Smittan är ofta lokalt avgränsad i direkt anslutning till förekomst av vatten. Genom att undvika att beta marker där mellanvärden förekommer kan risken för smitta undvikas.
Hur påvisas stor leverflundra? Ägg utsöndras i träcken med start ca 10-12 veckor efter det att djuret infekterats, men de kan INTE upptäckas i den vanliga grundanalysen då de är för tunga för att flyta upp i det mediet. Vid frågeställningen stor leverflundra krävs en tilläggsanalys som är anpassad för att få även de tunga äggen att flyta upp till ytan så att de kan titta på dem i mikroskop.
Stor Lungmask – Dictyocaulus filaria
Symtom: Drabbar framför allt unga djur på sensommaren och in på hösten. Symptombilden består av besvär från luftvägarna såsom hosta, ökad andningsfrekvens, nosflöde, vätska i lungorna och andnöd. Stora lungmasken har stor betydelse inom fårnäringen och getter anses vara känsligare än fåren.
Hur kan jag undvika att mitt djur får stor lungmask? Följ de rekommendationer som finns gällande inköp/lån av livdjur. Ta träckprov och se till att de är anpassade efter just din besättning. Se över betesplaneringen så att betet håller en bra hygien avseende förekomst av parasiter.
Hur påvisas stor lungmask? Utsöndringen i träcken består av larver, inte ägg vilket gör att det krävs en tilläggsanalys för att kunna påsa denna smitta via ett träckprov. Tilläggsanalysen kallas för ”lungmaskanalys” och består av Baermanmetoden som får larverna att simma till, av Vidilab, anvisad plats där de kan samla upp dem för granskning i mikroskop. Denna analys tar lite längre tid jämfört med en grundanalys eftersom larverna behöver tid att förflytta sig. Dessa analyser sätts på eftermiddagen och analyseras dagen efter.
Tunnhalsad tarmmask – Nematodirus battus, Nematodirus spathiger
Symtom: En av sorterna, Nematodirus battus, märker ut sig genom att vara sjukdomsframkallande och den är dessutom svårare att bli av med från betesmarkerna jämfört med de övriga sorterna.
Hur kan man undvika tunnhalsad tarmmask? Genom att följa de rekommendationer som finns gällande inköp/lån av livdjur. Ta träckprov och se till att de är anpassade efter just din besättning. Se över betesplaneringen så att betet håller en bra hygien avseende förekomst av parasiter.
Hur påvisas tunnhalsad tarmmask? Ägg kan ses i grundanalysen och man kan skilja på de olika sorterna genom äggens utseende och svarar därför ut vilken sort som påträffats i det aktuella provet. Att skilja dessa parasiter åt är viktigt eftersom hanteringen skiljer sig då de har olika betydelse för djurets hälsa.
Bandmask – Moniezia
Symtom: Ger i regel inga problem hos djuret, de bygger upp en egen immunitet redan vid ca 6 månaders ålder.
Hur påvisas bandmask? Ägg kan ses i grundanalysen men det är vanligare att den som sköter djuren upptäcker masken själv då den syns för blotta ögat.
Stora Magmasken – Haemonchus contortus
Symtom: Sjukdomstecknen står i proportion till infektionsgraden, man förväntar sig alltså kraftigare symptom ju fler parasiter djuret bär på. Låggradiga infektioner kan vara helt symptomfria medan kraftiga infektioner kan leda till plötslig död utan att djuret hunnit utveckla några sjukdomstecken som den som sköter djuren hinner uppfatta. Symptombilden domineras av blodbrist, brist på vissa blodproteiner (hypoalbuminemi), avmagring, slöhet/sömnighet och död. Käftgropsödem kan förekomma men avsaknad av detta utesluter inte infektion. Käftgropsödem kan även uppkomma av annan orsak än infektion med stora magmasken.
Hur undvika stora magmasken? Följ de rekommendationer som finns gällande inköp/lån av livdjur. Ta träckprov och se till att de är anpassade efter just din besättning. Se över betesplaneringen så att betet håller en god hygienisk nivå avseende förekomst av parasiter.
Hur påvisas stora magmasken? Ägg från stora magmasken kan dels ses i en grundanalys dels i en PCR-analys. PCR-analysen är känsligare vilket innebär att den kan påvisa förekomst av stora magmasken även i de fall där den totala äggutsöndringen är låg. PCR-analysen är därför en analys som man väljer i de lägen där extra noggrannheten är relevant, tex vid inköp av livdjur. PCR-analys bör också användas om man har haft ett positivt svar på Stora magmasken och tar ett nytt träckprov för att vara helt säker på att inget DNA efter Stora magmasken finns kvar i avföringen.
Koccidios hos get
Andra namn: Eimeria hos get
Koccidier är encelliga organismer (urdjur), som lever i tarmen. Koccidios är en sjukdom hos killing som kan ge upphov till diarréutbrott, både på stall och utomhus.
Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt.
Förekomst: Vanligast hos två till fyra månader gamla killingar. Koccidier gynnas av fukt och kan finnas i stora mängder i till exempel vattenpölar i rastfållor. Det är ingen uttalad betesparasit utan koccidios kan ses både på stall och utomhus. När djur insjuknar i diarré orsakad av koccidier beror det på att de får i sig för mycket av smittämnet från miljön, där smittan lätt byggs på över tid, både ute och inne. I besättningar där getter går på naturbeten med god busk-/slytillgång är sannolikt problem med beteskoccidios mycket begränsade eftersom de då intar huvuddelen av sin föda en bit ovanför marknivå. Killingar som hålls i permanenta fållor och utfodras med vall på marken eller via gräsbete löper stor risk att drabbas av beteskoccidios enligt samma principer som för lamm.
Symtom: Nedsatt tillväxt. Akut diarré som kan vara sprutande och blodblandad, anorexi och dehydrering. Dödsfall förekommer.
När det gäller koccidier och getter så är det så att getter har 9 olika arter av koccidier och det är inte helt utrett vilka som är patogena utan man får mer gå på sjukdomsbild och symtom kopplade till fynden som görs.
Källor: Vidilab/Kolla Masken. SVA.
Tänk på att hålla alla nya djur ni för in i er flock i karantän så motverkas otrevliga överraskningar såsom magparasiter! Ta träckprov, gärna varje år, så hinner man kanske upptäcka dem i tid…
Sara, som lärde sig den hårda vägen…
Det är inte fel att be säljaren/uppfödaren om att ta träckprov innan försäljningen av djur eller ta ett träckprov själv på dem under karantäntiden.