Föreningen Allmogegeten jobbar för att bevara de sista resterna av våra allmogegetter; göingegeten, jämtgeten och lappgeten.
När ni går in på respektive ras finner ni en rasbeskrivning samt lite historik.
Geten, en kort historik.
Geten är ett av de allra äldsta husdjuren. Tamgeten domesticerades troligen från Zagrosbergen i Persien för 10 000 år sedan.
Geten har sedan dess använts av människan för deras mjölk, kött, ull och skinn och betydelse av detta har varierat över tid och kultur.
Under medeltiden var geten vanligast på landsbygden och då myntades uttrycket ”fattigmanskon” eftersom även de fattiga familjerna kunde hålla en get för mjölkens skull. De krävde inte mycket mat utan klarade sig på att beta sly och buskar. De gav även ragg, horn och kött till husbehov. De användes även som dragdjur till små kärror.
Getterna minskade i antal under 1800-talet på grund av stängsel- och betesförordningar. Det lär ha funnits runt 170 000 getter i Sverige under den tiden och idag finns endast drygt 25 000 getter kvar. Av dessa är det drygt 1 000 djur som är oförädlade allmogegetter.
Idag så har intresset för get- och killingkött ökat i Sverige och getmjölk används bland annat till att göra ost och andra mejeriprodukter. Getskinn/getfäll används till bland annat kläder och accessoarer.
Allmogegetterna är oförädlade lokala lantraser. De har under århundranden anpassat sig till de lokala förhållanden och det självhushållande jordbruket. De har inte utsatts för förädling i någon form såsom inkorsning med importerade djur eller selektion efter speciella önskemål.